Återhämtning är inte egoism – det är ansvar

"Den som aldrig stannar upp kommer förr eller senare att bli tvungen att göra det."

Det tog mig många år att förstå en av livets viktigaste sanningar.

Återhämtning är inte något vi förtjänar när allt är klart.

Återhämtning är något vi behöver för att kunna fortsätta.

Som ensamstående mamma, med barn som behöver mycket stöd, nattarbete, ansvar och ett liv där dagarna sällan blir som planerat, skulle många kunna tro att jag inte har tid att vila.

Men sanningen är den motsatta.

Just därför måste jag göra det.

Jag har lärt mig att om jag inte tar hand om mig själv, kommer jag inte heller att kunna ta hand om mina barn.

Det handlar inte om att sätta mig själv före dem.

Det handlar om att kunna finnas kvar för dem.

Precis som på ett flygplan uppmanas vi att ta på vår egen syrgasmask först innan vi hjälper någon annan, behöver vi ibland stanna upp och fylla på våra egna krafter.

Inte av själviskhet.

Utan av kärlek.

Styrka handlar inte om att aldrig bli trött

Jag har mött många människor som tror att styrka betyder att alltid fortsätta.

Att aldrig visa trötthet.

Att alltid säga ja.

Att alltid orka lite till.

Men livet har lärt mig något annat.

Den verkligt starka människan vet när hon behöver vila.

Hon vet att kroppen, själen och hjärtat inte är maskiner.

De behöver återhämtning för att fortsätta fungera.

Det är inte ett misslyckande.

Det är vishet.

Mina barn har lärt sig något viktigt

En av de viktigaste sakerna jag försöker lära mina barn är detta:

"Om mamma inte återhämtar sig kan mamma inte heller ta hand om er."

Det betyder inte att jag älskar dem mindre.

Tvärtom.

Jag älskar dem så mycket att jag vill finnas kvar.

Jag vill vara en mamma som har tålamod.

Som kan lyssna.

Som kan skratta.

Som kan bära när livet blir tungt.

För att kunna göra det behöver jag ibland också ge mig själv tillåtelse att vila.

Det är inte egoism.

Det är ansvar.

Jag är tacksam för allt livet har lärt mig

Om någon hade sagt detta till mig för tio år sedan hade jag kanske inte förstått.

Men idag gör jag det.

Alla prövningar, alla motgångar och alla stormar har format mig.

Inte för att lidandet i sig är något att önska.

Utan för att det har lärt mig vad som verkligen är viktigt.

Jag har lärt mig att människans värde inte mäts i hur mycket hon orkar.

Jag har lärt mig att vila också är en del av styrkan.

Jag har lärt mig att det är möjligt att bära ett stort ansvar och samtidigt ge sig själv tillåtelse att återhämta sig.

Och jag har lärt mig att när jag tar hand om mig själv blir jag också en bättre mamma, en bättre vän och en bättre medmänniska.

Ett sista ord till dig

Om du känner skuld när du vilar...

Om du tror att du alltid måste prestera lite mer...

Om du tänker att alla andra kommer först...

Då vill jag säga detta till dig:

Du är inte svag för att du behöver återhämtning.

Du är människa.

Och ibland är den modigaste handlingen inte att fortsätta springa.

Ibland är den modigaste handlingen att stanna upp, vila och hämta ny kraft.

Den starkaste människan är inte den som aldrig stannar. Den starkaste människan är den som förstår att vila också är en del av resan..

"Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så ska jag ge er vila."– Matteus 11:28

Jag återhämtar mig inte för att fly från mitt ansvar. Jag återhämtar mig för att kunna bära det med kärlek, styrka och närvaro.

Med värme och omtanke,

– Martha Tavarez.🌹